Hämnden är ljuv?

annalena-persson
Annalena Persson tycker inte det är svårt att förstå Elektra. Foto: Göteborgsoperan.

Ur Modern Filosofi 1/17.

”Hämnden kan vara både livsuppehållande och förgörande”

Elektra har ett enda mål, en enda drivkraft som håller henne levande: hämnd. Den kräver en daglig injektion för att hållas vid liv.

– Varje dag genomför hon en ritual; hon spelar upp scenen där hon ser modern mörda fadern. Hon skriker, ylar. Tanken på hämnd är allt för Elektra. Den driver henne att leva, men äter upp henne inifrån.

Annalena Persson, sopran och solist vid Göteborgsoperan, är mitt uppe i repetitionerna inför premiären på Elektra den 4 februari. Titelrollen är både utmattande och utmanande. Inför urpremiären på operan år 1909 skrev kompositören Richard Strauss till teaterledningen: ”Slutet kommer att bli saftigt – titelrollen måste ni ge till den mest dramatiska sångerska ni har.”

Annalena Persson tycker inte att det är svårt att förstå Elektra, inte heller att plocka fram hennes brinnande längtan efter hämnd.

– Alla har vi upplevt känslan av att vilja ge igen för en oförrätt. Skillnaden är att vi har gränser som stoppar våra handlingar. För varje roll jag gör får jag syn på nya saker hos mig själv, ”fula” känslor som ligger undangömda. För mig, som pratar mycket om förlåtelse hemma med barnen och inte är en utagerande person, är scenen kanske en plats att ladda ur allt hopsamlat krafs på.

Hon har sett operan Elektra många gånger och aldrig tyckt särskilt mycket om karaktären Elektra och de val hon gör. Nu är målet att göra Elektra till en människa publiken inte bara håller med. Utan också håller på.

Men vad kan den uråldriga berättelsen om skoningslös, hård hämnd säga en modern publik?

Karim Jebari är filosof vid Institutet för framtidsstudier och dessutom husfilosof på Kungliga operan i Stockholm. Han citerar ett kinesiskt ordspråk: ”Om du planerar hämnd, gräv två gravar.”

– Det visar på en viktig aspekt av hämndbegäret: den är destruktiv även för hämnaren när den blir sitt eget bränsle och mål.

Att likt Elektra leva för hämnden är att samtidigt ge upp hoppet om livet, menar Karim Jebari och gör upp med en vanlig missuppfattning: Att det kända bibliska talesättet om ”öga för öga, tand för tand” är Bibelns brutalaste linje. Tvärtom, menar Karim Jebari:

– I Gamla testamentet är hämnden oproportionerlig, man ska återgälda tusenfalt. Sannolikt var syftet primärt att avskräcka fienden, ett slags psykologisk terror. Så ”öga för öga” var i sitt sammanhang faktiskt en begränsning med en ny tanke om proportionalitet – något som är en viktig ingrediens i vår moderna syn på brott och straff, att straffet ska stå i proportion till brottet.

För att hämnd ska vara meningsfullt krävs att det finns en människa att hämnas på. Någon med medvetande och vilja – att försöka hämnas en jordbävning eller storm är meningslöst.

– Det betyder att den man vill hämnas på måste betraktas som en likvärdig, säger Karim Jebari, som menar att detta med hämnd tycks universellt, en föreställning om balans som rubbas och måste återställas.

Och vi människor är inte unika:

– Flockdjur som samarbetar behöver ett system för att samarbetet inte ska utnyttjas; forskare har sett hämndaktioner också hos schimpanser och elefanter.

Den individ som åker snålskjuts, sviker eller luras ska straffas. Men hämndens praktik förändras över tid och med sitt sociala sammanhang.

– I dag kan vi hämnas via sociala funktioner som sociala medier. På Twitter och Facebook kan vi skam- och skuldbelägga andra, och som människor plågas vi starkt av att uppfattas som omoraliska, säger Karim Jebari och nämner det relativt nya begreppet ”hämndporr”, det vill säga att dela och sprida sexuella bilder på någon annan utan personens samtycke. Att människor hängs ut på nätet kan få fruktansvärda följder.

Finns det ingen god hämnd? Vi matas ju med den rättfärdiga och helande hämnden i böcker, film och tv.

– I verkligheten måste man vara medveten om att man som hämnare tar en risk. Ta exemplet med människan på bussen som häver ur sig rasistiska saker. Den person som ingriper blir faktiskt sällan populär. Det beror på att den som agerar på ett hämnande sätt också bryter mot en social norm, straffaren förgör sig själv. Det finns en liten minoritet som gillar hämnaren och i vissa samhällen, med stark hederskultur, ses det som rättfärdigt att hämnas med våld.

Få saker är mer provocerande än en person som inte bara kommer undan ett straff utan dessutom saknar skuldkänslor för det brott han har begått, menar Karim Jebari. Därför är populärkulturen fylld av lyckliga slut där hämnden är ljuv. Fast forskning visar att hämnden snarast är dysfunktionell och ofta i stället göder den sårade känslan.

Åter till Elektras låsning till hämnden. Vad är det som har hänt henne?  I den grekiska myten är Elektra dotter till kung Agamemnon och drottning Klytaimnestra i Mykene. För att blidka gudinnan Artemis när skeppet hamnar i stiltje på väg till trojanska kriget, offrar kungen sin dotter Ifigenia. Vinden återvänder och Agamemnon kan fortsätta sin resa. Vid hemkomsten mördas han av hustrun Klytaimnestra och hennes älskare.

Och det är i denna stund som Strauss opera tar sin början. Elektra ser modern och hennes älskare döda fadern som hämnd för mordet på storasystern.

Hon kan nu bara leva för att hämnas sin far. Vänta på att brodern Orestes ska återkomma och hjälpa till att döda modern. Ett klaustrofobiskt kretslopp av hämnd på hämnd, en våldsspiral långt ifrån dagens sannings- och försoningskommissioner efter blodiga konflikter.

– Hämnd är hennes enda försvar. Hon har mist sin syster, blivit utnyttjad av pappan, plågats av livet med mamman och hennes älskare och sett pappan mördas, säger Annalena Persson.

Elektra lever dag för dag med löftet att när dagen kommer då hennes och brodern Orestes hämnd är utkrävd, då ska det bli fest och alla ska få se henne dansa. Elektras sista ord är just schweig, und tanze – ”var tyst och dansa”.

– Hon faller ihop, eller dansar sig till döds, det vet vi inte. Hennes mission är uppfylld, det finns ingenting kvar, säger Annalena Persson om sin egen rolltolkning.

Hämnden har både hållit Elektra vid liv och samtidigt släckt henne.

Annalena Persson ser paralleller i stora konflikthärdar som i Israel–Palestina-konflikten och kriget i Syrien. Eller till barnsoldater, som sett nära släktingar mördas och själva dödar.

Men hon tycker inte att man behöver gå så långt för att se hämnden spela stor roll. Det räcker med de egna smärtpunkterna och tillkortakommandena. Det är inte konstigt att vi som publik dras till de stora förbjudna känslorna som utspelar sig på en operascen, ett slags reningsprocess för publiken.

– Vi människor är kanske inte bättre. Vi går i terapi och försöker bättra oss, men vi är bara kött och blod.

Filosofen Karim Jebari tror att vi kanske inte går mot en mindre hämndlysten värld. Men mindre våldsam.

– Vi är rikare, lever längre och har utvecklat en lägre tolerans för våld.  Och vårt sätt att hämnas via sociala medier är visserligen mindre våldsamt. Men inte mindre effektivt.

Fler verk med hämnd som motor:

  • Orestien, tragedi-trilogi av Aischylos
  • Hamlet, tragedi av William Shakespeare
  • Greven av Monte Cristo, roman av Alexandre Dumas
  • Brott och straff, roman av Fjodor Dostojevskij
  • Gudfadern, film av Francis Ford Coppola
  • Kill Bill, film av Quentin Tarantino

Marie Branner är frilansjournalist.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s