Den tredje vägen

[Illustration: Emma Hanquist]
[Illustration: Emma Hanquist]
Ur Modern Filosofi 1/14.

I Sverige för den existentiella psykologin en undanskymd tillvaro. Psykodynamisk och kognitiv terapi dominerar. Men är det dags nu – för en mer filosofisk tredje väg?

Här är människan, utkastad i världen i en given stund, med sina förutsättningar och betingelser att förhålla sig till. Inget annat vet vi. Tanken på att vi är lovade något visst av livet, föreställningen om att ha en privilegierad tillvaro framför andra, känslan av att vara omistlig i världen och ha all rätt, den är allmänmänsklig, men det ställer också till problem för oss; den åsamkar oss lidande.

– Men i lidandet finns också en produktivitet, säger Dan Stiwne, docent, existentiell psykoterapeut och ordförande i Sept, Sällskapet för existentiell psykoterapi. Ibland kan en människa behöva hjälp att våga möta lidandet i stället för att fly det, att våga se hur det liv hon inrättat åt sig påverkar hur hon mår.

För i grunden är människan fri att göra sina egna val. Men friheten eller valfriheten ska inte missförstås på så sätt att människan har oändliga möjligheter att välja sitt liv. Vår värld är begränsad. Valfriheten handlar om hur människan ska förhålla sig till världen utanför. Det här är den avgörande skillnaden mellan att betrakta sig själv som ett passivt offer för omständigheterna och att acceptera det man möter i livet. Detta ligger också till grund för den existentiella psykoterapins arbete med människor.

– Inom existentiell psykologi har man en utpräglat antideterministisk människosyn. En människas liv styrs inte i första hand av miljö eller biologi. Människan har hela tiden ett stort mått av val- och handlingsfrihet. Och det är genom friheten, valen, handlingarna som människan formar sin tillvaro, förklarar Dan Stiwne.

I Sverige domineras den kliniska psykologin och psykoterapin av två stora riktningar, kognitiv beteendeterapi, kbt, och psykodynamisk psykoterapi, pdt. Något förenklat kan man säga att det kognitiva perspektivet fokuserar på att bearbeta irrationellt tänkande genom klassisk betingning. Kbt bygger på inlärningsteori och tanken att alla beteenden en gång lärts in. Lidandet bearbetas genom  att”lära om” så att symtomen lindras.

Den psykodynamiska traditionen har vuxit fram ur Sigmund Freuds psykoanalys. Även om dagens pdt har lite gemensamt med psykoanalysen, så söker man ursprunget till lidandet i tidiga erfarenheter och relationer.

Men speciellt i tider av kris, sorg eller förlust har många människor behov av att beröra existentiella frågor, de som handlar om livet, döden och grundvalarna för den egna existensen. Och här räcker inte den konventionella psykoterapin alltid till.

– Kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi tenderar att betrakta svårigheter som enskilda företeelser. Men det synsättet gör att man inte sätter in lidandet i ett livsperspektiv och förstår hur den psykiska ohälsan hänger ihop med det levda livet, säger Dan Stiwne.

Inom den existentiella psykologin talar man inte om mänskliga beteenden, eftersom ordet beteende har kommit att få en alltför vid betydelse. I stället använder man begrepp som individens handlingar. Och handlingar anses ha skäl, inte orsaker ,då skäl är mer djupgående. Den här terminologin används för att markera vikten och innebörden av våra livsval och hur de formar våra liv.

Fokus på valfriheten och intresset för det mänskliga varat känner vi igen från existensfilosofin. Och det är i sin starka koppling till filosofiska traditioner, som existentialismen och den anknutna fenomenologin, som vi kan spåra existenspsykologins grundantaganden om människan.

[Illustration: Emma Hanquist]
[Illustration: Emma Hanquist]
Fenomenologin är ett sätt att undersöka hur världen ter sig för oss. Den fenomenologiska metoden utgår inte från abstrakta modeller i sin beskrivning av världen, utan från den levda erfarenheten.

– Fenomenologi är väldigt spännande i dialog med psykologi, säger Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker, som har skrivit en introduktion till fenomenologin.

Som filosofi sysslar fenomenologin med grundläggande filosofiska frågor som ”vad är ett ting?” och ”vad är sanning?” och det man intresserar sig för är hur vi erfar världen.

– Enligt ett fenomenologiskt synsätt är medvetandet inte ett ting i världen, ett ting bland andra. Nej, det är just den plats där världen framträder för oss.

Ett nyckelbegrepp inom existentialismen, och som också har stor bäring på den existentiella psykologin, är intentionalitet – mening; människan känner, tänker och agerar med utgångspunkt i en meningsfull upplevelse av sig själv och sin omvärld.

– Ett fenomenologiskt förhållningssätt till en människa handlar om att fråga sig vilken värld, vilka meningssammanhang, den här människan lever i. Låt oss undersöka hur just den här personen erfar världen, säger Johan Eriksson.

Existentiell psykologi betraktas som en undergrupp till den humanistiska psykologin, som ibland också kallas för psykologins tredje väg. Till existentiell psykologi brukar man även räkna gestaltterapi och olika kroppsinriktade terapier.

Redan under tidigt 1900-tal intresserade sig psykologer och psykoanalytiker för existentialismen och hur dess tankegods kunde appliceras på psykologiskt läkande. Många menade att den bild som Freud och den i övrigt etablerade psykologin hade av det mänskliga psyket var alltför deterministisk och negativ.

Den humanistiska psykologin fortsatte att utvecklas under 1900-talet, som en reaktion på de två dominerande psykologiska perspektiven, analysen och behaviorismen.

År 1961 startade en grupp psykologer, på initiativ av den kände amerikanske psykologen Abraham Maslow, tidskriften Journal of Humanistic Psychology. Under 1970- och 80-talen, i takt med att existentialismen som filosofisk inriktning blev alltmer populär, kom humanistisk psykologi också att etableras på allvar i USA och Europa.

I Sverige för dock existentiell psykologi och psykoterapi en förhållandevis undanskymd tillvaro. Under ett par år var det möjligt att utbilda sig till legitimerad psykoterapeut med existentiell inriktning, men den utbildningen är nerlagd. I dag har Södertörns högskola en kurs i det existentiella samtalet, och det finns även privata utbildningar. Men på det hela taget lyser det filosofiska förhållningssättet med sin frånvaro på landets utbildningar i psykologi och psykoterapi.

Och det är illa, menar Jonna Bornemark, docent i filosofi och föreståndare för Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola.

– Terapi handlar ju ofta om delad förståelse, intersubjektivitet, och att tala om det mellanmänskliga. Där, menar jag, är det uppenbart att filosofin har mycket att bidra med. Inom filosofin får man möjlighet att utveckla tankar om gränsdragning: i relationer, det egna jagets gränser, kunskapens och möjlighetens gränser, säger hon.

På Södertörn undervisar Jonna Bornemark om det existentiella samtalet, och till den kursen kommer många av studenterna från vårdsektorn.

– Bland människor inom medicinen saknas ofta kompetens i de existentiella frågorna. Men vid sjukdom och ohälsa är ju de existentiella frågeställningarna oerhört viktiga.

Att diskutera eller lära ut filosofiskt tänkande till terapeuter är dock inte samma sak som existentiell psykologi. Den existentiella psykologin ligger närmare praktiken och den personliga utvecklingen och omfattar ett arbetssätt som försöker undvika en syn på människan som är alltför präglad av skiljelinjer mellan friskt och sjukt, mellan normalt och onormalt.

– Inom den traditionella vården har vi en tendens att patologisera, sjukdomsförklara det, som annars kan ses som normala livserfarenheter, som ångest, sorg eller kriser av olika slag, säger Lance Cederström, en av Sveriges mer kända psykologer med inriktning på existentiell psykoterapi.

– Visst finns det en destruktiv, rent av farlig ångest, men krisen kan också vara en sanningsvän. Krisen och ångesten är ju skarpt läge, men det är ett läge som kan innebära en möjlighet till förändring.

Problemet är alltså inte att vi har kriser utan hur vi har kriser, menar han. Ofta uppträder kriser när vi måste ta nya vägar i livet. Men kriser har en förmåga att skärpa blicken, och därför passar existentiell terapi väldigt bra för människor i kris.

Alla människor har olika förutsättningar för att leva väl, och att ha ett gott liv är att lära känna sina egna förutsättningar. Ohälsa uppstår när vi inte förmår leva på ett för oss hållbart sätt i en komplicerad värld. En person med benägenhet att utveckla psykoser måste exempelvis lära sig att leva på ett sätt så att hon undviker de belastningar som utlöser psykoserna.

Antagandet att vi på sätt och vis kan ”välja” hur vi ska må för kanske tankarna till floran av ovetenskaplig självhjälpslitteratur. Men Dan Stiwne menar att det finns god evidens för att existentiell psykoterapi är effektivt vid tillstånd som utmattningssyndrom, depression och ångest.

– De studier som finns visar att effekten är lika god som vid etablerade terapiformer, säger han.

Han menar också att intresset för existentiell psykologi bland terapeuter och psykologer ökar i Sverige. En orsak kan vara att den etablerade vården allt mer börjat använda metoder som ligger den existentiella psykoterapin nära, som mindfulness/medveten närvaro och act (acceptance and commitment therapy – en utveckling av kbt). Existentiell psykoterapi fungerar även för att diskutera trosfrågor utan religiösa förtecken, som själavård för icke-troende.

I de nationella riktlinjerna för vård av psykisk ohälsa är kravet för att en psykoterapeutisk behandling ska betalas med offentliga medel att det finns klinisk erfarenhet, aktuell forskning, god evidens.

Dan Stiwne menar att när den psykiska ohälsan breder ut sig så bör vi söka fler vägar till själslig läkning än de som i dag erbjuds.

– Psykiatrin är ju full av återfall. Människor återkommer hela tiden. Jag tror att det beror på att man ägnar för mycket tid åt symtomlindring och aldrig går ner på djupet, säger han.

Fredrik Gunnarsson är legitimerad psykolog med grundutbildning inom kbt och en påbyggnadsutbildning inom existentiell psykologi.

– Som kbt-terapeut saknade jag ibland verktyg  för att bemöta en del frågor och problem. Det inlärningsteoretiska perspektivet var ibland för snävt.

Fredrik Gunnarsson tycker att den starka naturvetenskapliga prägeln på dagens psykologi gör att existentiella frågeställningar inte ryms i det psykoterapeutiska arbetet. Tendensen att förklara och kategorisera utifrån modeller och fasta diagnoser förenklar ibland på ett sätt som inte blir bra.

Han anpassar sin metod efter klientens behov.

– Om det inledningsvis finns ett livshotande beteende, exempelvis ett missbruk som måste brytas, så är kbt en bra metod. Efter hand som klientens livssituation stabiliseras kan de existentiella frågorna ges mer utrymme. Som terapeut behöver man då byta till ett mer inkännande förhållningssätt, där man stannar kvar i klientens berättelse, säger han.

Nu har förslag lämnats till Högskoleverket om att starta en utbildning i existentiell psykoterapi som leder till en yrkesexamen. Handlingar har också lämnats in till Socialstyrelsen för att humanistisk psykoterapi ska antas som en godkänd behandling vid en rad tillstånd.

– Ingen terapi fungerar på allt och alla. Vi måste kunna välja den form som passar oss bäst. Jag tror att många, när de söker psykoterapeutisk hjälp, förväntar sig en samtalspartner som kan hjälpa till att vägleda dem i livet, säger Dan Stiwne.

Av Lotten Wiklund

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s